Jag kan inte säga något annat än att Indien är ett väldigt litet land. Faktum är ju att det befolkningsmässigt tippas gå om Kina i årets folkräkning, men när man reser, känns det ungefär som att gå runt i Lindesberg… Backpacker-Indien är nämligen så otroligt litet.
Ett exempel ur mängden:
Vi sitter på en restaurang i M, och väntar på vår mat. Det kommer in några Svenskar och sätter sig ett bord bort. Vi funderar på att sluta upp med dem men ska bara spela klart ett parti backgammon. Under tiden går två av dem iväg och kommer tillbaka med Pontus, en svensk kille som vi bodde grannar med i Hampi i 5 dagar. Alltså cirka 2 meter ifrån varann. Han åkte till Kerala sen och skulle flyga därifrån till Sri Lanka, men han hade träffat på de andra i Kerala, och de hade övertygat honom att åka med till Andamanerna istället, dit vi skulle åka dagen efter. De hade dock valt att ta 5 dagar båt istället för 2 timmar flyg, och jag kan säga att jag avundas dem inte! 
Första gången något sånt här händer så blir man lite förvånad, men det händer så mycket så det blir nästan inte roligt efter ett tag… När vi efter många om och men hittat ett ställe att spendera första natten på Havelock Island kommer en kille gående som vi fem dagar tidigare klättrade med två dagar i Hampi. Nu bodde han på samma guesthouse, 1000 km ut i Bengaliska viken.
Resevärlden är inte stor!
(Inget toppar dock på min första Indien-resa när vi suttit brevid två Ryska tjejer på en buss från Hampi till Bangalore, och snackat ganska mycket med dem, och sedan 4 veckor senare går på Bio i Mumbai och de sitter på stolarna framför oss, på samma film. Som sagt… : )
/Jonas
Vi vill se er! Längtar mycket!